Ă–stra karup
Kommun BĂĄstad
Ort i södra Halland, nuvarande Skåne län
Befolkningsmängd: 563 (2005, källa SCB)
Area: 84 ha (670 inv/km2) (2005, källa SCB)
Tidigaste historiska källa: -
Namnet: Karup kommer från en man vars namn var Kake och röjde mark på 900-talet och byggde sin gård här.
Kommun: Båstad
Se karta på eniro
Historia
Namnet Karup kommer från en man vars namn var Kake och röjde mark på 900 talet och byggde sin gård här. Kake var inte något ovanligt mansnamn därför fick vi två Karup nära varandra. För att skilja dem åt blev det Ă–stra- och Västra Karup.
Kort före vikingatidens början och under hela vikingatiden uppstod bebyggelser med namn på ?torp. Torp betyder i detta sammanhang gård, och det framgår, att byarna vanligen börjat som en enda gård. Ibland ändras ändelsen till ?arp eller rup.
Kyrkan
Ă–stra Karups kyrka uppfördes under 1000- talet. Ă…r 1898 påträffade Viktor Ewald en säregen sten i grundmuren. Stenen var en s.k. tympanonsten. Den hade suttit över den ursprungliga södra ingången till kyrkan. Stenen var försedd med ristade bilder. I mitten en biskop med krumstav ? kräkla- i handen. Vid hans vänstra sida ett invigningskors och svärd.
Biskopen hade ingen mössa ? mitra ? på huvudet. Mitran började användas först 1150.
Klacken i Ă–stra Karup
Om klacken i Ă–stra Karup skriver Johan Ficherström under sin resa i södra Halland 1761. I Karup socken finns ett märkligt berg som kallas ? klacken? vilket inuti visar tecken efter spis och bänkar. En ofantlig sten, som fallit ned just för ingången, hindrar att någon kan komma in.
Bönderna talar om att det finns ett guldbord, varpå ligger en svart höna. De berättar även, att från detta underjordiska rum går det en gång eller väg under Ă…sen ända till Skåne.
Färden genom Hallandsås kunde inte företagas av vem som helst. Det var endast
Ă„garna av Dömestorp, som finge lov för trollen att fara genom Ă…sen. Men så kunde också trollen få mat på Dömestorps gård och blevo aldrig nekade något där.
Det berättas också att ? snapphanarna? höll sig gömda därinne i Klackastugan i berget och det kan säkert vara möjligt
Klacka Johanna berättar att hennes mor, som byggt och ägt stugan hon bodde i, var på sin tid uppvaktad av trollbarnen från Klackaberget, som ville låna bröd med löfte om att få det tillbaka när trollmor hade bakat på den röda tuvan.
När trollbarnen gick måste man vara mycket försiktig, så att man inte stängde dörren för hastigt för då kunde något av trollbarnen få svansen i kläm, vilket kunde medföra svåra olyckor.
Artikel i NST 1967 av Olow Ekelund
Klacka Johanna
Klacka Johanna föddes den 15 juli 1827 modern hette Beata Lundgren.
Hon dog som fattighjon på fattighuset i Ă–stra Karup den 20 maj
1911.
Klacka Johanna bodde ensam i en liten stuga som hennes mor hade byggt. Johanna var gammal fattig och sjuk. Hon hade svårt att gå ? benen var sjuka och såriga. Hon fick 20 kronor om året i s.k. kontant fattigunderstöd ( 5 kr i kvartalet) Någon liten inkomst fick hon genom
Att tvätta och stryka stärksaker åt ett fåtal kunder. Hon tillskrevs en viss förmåga att spå i kort. En broder till henne skrev så här:
Hon var den tidens sierska på orten
Som läste människors öden i korten
Hon lade stjärnor och hon tydde tecken
Och påstod själv att de slog in på pricken
Ett stort tack för materialet från Bengt Bengtsson