Norra Halland blir Grevskap
Under Valdemar den I:s (den store) tid (1157-1182) blir Danmark en starkare kungamakt. Halland intar en självständig ställning både ur ett världsligt och kyrkligt perspektiv.
Bl.a. sätts grevar i Halland från kungafamiljen för att Halland ska vara en lojal landsända, som gränsland är Halland en strategiskt mycket viktig landsdel. Detta var vanligt att göra och många andra delar av Danmark förlänades mellan olika personer, ofta personer av kunglig börd.
I Halland blir Niels Valdermars son Greve, som i sin tur får en son med samma namn.
Även under Valdemar den II:s tid byggs mycket i Danmark och landsområden erövras, bl.a. Estland. Det är även under denna tid som stormännen av den tiden börjar utvecklas mot det som senare skulle bli adel eller frälse.
I och med att riket blev stabilare var det antagligen upphovet till de lagar som uppstod i början på 1200-talet i Halland, Skånelandslagen, den Skånske Lov. Landstinget träffades i Getinge i Halland, om man dömde efter Skånelandslagen är okänt.
Efter Valdemar den II:s tid upplever riket han skapat slitningar. Bl.a. utökas Västergötlands gränser, med den smala korridor mellan Bohus och Halland, ungefär där Göteborg ligger idag. Där anlägger götarna Älvsborgs fästning.
Referenser:
Författare | Titel | Årtal |
Montell, E. | Halländsk Historia | 1978 |
Harald Gustafsson | Skåne i Danmark | 2009 |